När jag för många år sedan gick första terminen på ekonomlinjen dunkade jag pannan i bordet av frustration kring begreppen debet, kredit och redovisning som blev en liten del av hela utbildningen. Vad är det här, undrade jag. De flesta hade gått ekonomlinje på gymnasium före och gäspade tröttsamt när dessa begrepp kom på tal. Det finns ingen logik tänkte jag.
Bakgrunden till debet och kredit är att det på medeltiden inte fanns minus och plus, så handelsmännen i Venedig ska ha bokfört sina affärshändelser med hjälp av journaler och konton, där debet stod för plus och kredit för minus.
Bokföringssystemet som beskrivs i boken, "summa de arithmetica, geometrica, proportioni et proportionalita, gavs ut 1494 i Venedig av Luca Pacioli (1445-1517) och var ungefär lika omfattande som idag. Pacioli hade skapat konton för tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Han betonade vikten av att det skulle finnas en balans mellan debet och kredit. Precis som idag och balans blir aldrig fel. Han nämnde redan på den tiden den idag väl använda balans- och resultatrapporten.
Utifrån dessa rapporter som vi kan få fram ur företagens redovisning kan vi beräkna olika nyckeltal som visar, hur vi ligger till ekonomiskt och hur mycket avkastning våra företag egentligen ger oss av det kapital vi har satsat.
Rapporterna blir som en mätare på vad vi behöver förändra i företaget, såsom mätaren i bilen visar att nu behöver vi fylla på bensin eller kylarvatten. Rapporter och nyckeltal kan bland annat ge oss en uppskattning på hur vi kommer klara den kommande månaden, kvartalet eller året ekonomiskt och våra möjligheter, att investera i olika verksamhetsprojekt. Redovisning är med andra ord inte så himla tokigt, utan kan faktiskt hjälpa oss.
